Från loggboken
Vi fixade Rhen! Skönt som bara den, har ju lite varit just Rhen som varit ett frågetecken inför resan och nu är vi förbi den. Gott! Låt oss dock ta allt i sin ordning, det har varit ett par händelsefulla dagar…
I onsdags gick vi, problemfritt, hela vägen till Köln som vi nådde mitt på eftermiddagen. Eftersom vi kämpat på ganska hårt de första veckorna beslöt vi oss att fira vår, relativt, framgångsrika resa dittils. Hamnen låg mitt i stadens centrum och vi kunde lätt undersöka 10-15 restauranger innan vi fastnade för en som hade rätt många gäster, ett gott tecken om något. Ett kvarts kilo Argentinsk höftstek med pommes, stekt potatis och en mycket god sallad senare var vi övertygade om att vi valt rätt ställe, underbart! I hamnen i Köln träffade vi även ett danskt par som precis gett sig iväg på sin jorden-runtseglats, fyra år sa de att de hade på sig. De ska ta ungefär samma väg som oss till västindien så vi hoppas stöta på dem fler gånger under vår resa. Med sig ombord på sin splitter nya Ovni “Atlas” tog de med sig sin tämligen nyfödda unge och sin lilla hund. Trevliga var de dessutom. Även de hade gått på grund under tisdagen (vi kanske ska hålla oss i hamn under tisdagarna framöver?) men eftersom Ovnin har uppdragbart centerbord hade deras båt inte tagit någon skada. När Ovnin tar upp sitt centerbord sticker den bara 0,7 meter djupt, något som danskarna hade nytta av dagen därpå…
Under torsdagen lyckades både undertecknad och Kalle få grundkänning, dock untan att köra fast. Vattenståndet i Rhen är väldigt lågt och vi har efter hand tvingats allt längre in mot farledens mitt, där pråmarna härjar fritt. När vi på kvällen skulle in i hamn körde vi alltså lite på grund och drog oss ut från hamnen igen. Danskarna lyckades, med sitt löjligt lilla djupgående, ta sig in men kunde, skrikandes, fastslå att djupet var precis runt vårt eget djupgående. Efter noggrann överläggning beslöt vi oss för att ta oss till nästa hamn, något som bar med sig att vi tvingades gå ett par timmar i mörket. Vi lyckades emmellertid, efter problem att hitta själva hamninloppet, lägga till, lättade och glada över att vi klarat oss undan större missöden. Säg dock den glädje som varar, bara ett par minuter efter vi lagt till kom Polizei farande, ute efter just oss. “Stridspitten” och “den tjocka”, som vi kom att kalla dem, förklarade att någon från land (!) ringt in och anmält att vi verkade ha för svaga lanternor (fråga: vem i hela friden lägger tid på sådant? Tämligen ynklig sysselsättning tycker vi ombord…) men lyckligtvis verkade inte så vara fallet och mötet avslutades i god anda. Pust.
Under dagen har vi, innan vi nådde det efterlängtade Koblenz, lyckats bli omgångna av en tjock dam klädd i rosa. Huruvida detta säger något om hennes eller vår fart överlämnar vi åt läsaren att gissa… I övrigt kan sägas att vi nu avverkat drygt 80 mil, något som gör att vi ligger bra till tidsmässigt att hinna till Bourgogne innan den 3:e november. Nu lägger vi till för dagen. Dags för lite träning och lite finare egenlagad mat.
N 50 21.53,5 E 007 35.28,7
